Ai Yazawa är en gud, och jag kommer
aldrig att sluta ta efter hennes konst.
Dom flesta tror redan att jag är ett
ganska stort anime freak. Och det är
väl sant till viss del. Dock är det inte lika
frenetiskt tittande nu som när man var yngre.
Men jag har faktiskt börjat läst manga.
aldrig att sluta ta efter hennes konst.
Dom flesta tror redan att jag är ett
ganska stort anime freak. Och det är
väl sant till viss del. Dock är det inte lika
frenetiskt tittande nu som när man var yngre.
Men jag har faktiskt börjat läst manga.
För det är faktiskt något jag inte alls brukar göra.
Har bara läst Love Hina tidigare och nu följer jag
Har bara läst Love Hina tidigare och nu följer jag
bara NANA tills andra säsongen kommer ut på anime.
Dock är det bara Ai Yazawa's manga som jag läser,
just för att dom är så annorlunda tecknade än andra.
Och att varje story är helt underbar såklart.
Jag har under en längre period följt alla Ai Yazawa's
verk. Såg nyss färdigt Paradise Kiss för andra
gången, det var därför jag kom att tänka på detta.
Sedan första gången jag såg NANA har jag alltid älskat
att forska i bakrunden till storyn, den fantastiska musiken,
och framför allt modet. Som aldrig slutar att fascinera mig.
Och det är just det alla Ai Yazawa's serier inriktar
sig på. Musik och mode. Och då är det bara inte japansk musik,
Jag har under en längre period följt alla Ai Yazawa's
verk. Såg nyss färdigt Paradise Kiss för andra
gången, det var därför jag kom att tänka på detta.
Sedan första gången jag såg NANA har jag alltid älskat
att forska i bakrunden till storyn, den fantastiska musiken,
och framför allt modet. Som aldrig slutar att fascinera mig.
Och det är just det alla Ai Yazawa's serier inriktar
sig på. Musik och mode. Och då är det bara inte japansk musik,
utan även mycket man hört förr. Ett exempel är Paradise kiss,
som är inlindat i Franz Ferdinand, eller Princess Ai, som
fokuserar mycket på Kurt Cobain och Courtney Love.
som är inlindat i Franz Ferdinand, eller Princess Ai, som
fokuserar mycket på Kurt Cobain och Courtney Love.
Och just det allt handlar om, hennes manga. Dom är inte
tecknade som de flesta är. Karaktärerna är långa, med mer
realistiskt hår till skillnad från den typiska spikiga kalufsen.
Dom är oftast smala, nästan lite obehagligt smala, men på
något sätt är det så vackert. Det kvinnliga könet är inte
överdrivet som det oftast är annars, med gigantiska bröst
och kort kjol. Sen kommer ansiktena, dom är nog det bästa
av allt. Så jävla vackra, allting är så jävla vackert.
Ögonen, och framför allt läpparna.
Det är faktiskt tack vare hennes konst som jag aldrig
blir trött på att teckna. För det har varit nära många
gånger att jag slutat måla överhuvudtaget.
Äsch, vad inresserar detta någon annan än mig egentligen.
Men men, det är mina tankar, min blogg, det är väl
såhär den ska utnyttjas... eller? ;)
såhär den ska utnyttjas... eller? ;)
Det jag vill säga är att jag älskar Ai Yazawa och allt hon
gör. Jag älskar att ta efter henne när jag tecknar själv.
Som sagt, hon är ett geni, en gud. MIN gud! Tack!
Kvällens örongodis:
Reira - Tears & Rainbows
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar