tisdag 13 oktober 2009


Jag ber om ursäkt för att jag ännu en gång
varit frånvarande för länge. Men det är
bara det att jag levt i min egen värld sedan
i fredags. Så fort jag anlände till stan efter
att ha varit hundvakt i drygt en vecka begav
jag mig direkt till Akademibokhandeln för
att inhandla några böcker. Jag hade turen
med mig, det var tillochmed extrapris på alla
utom den sista som var tillfälligt slut. Jag
nöjde mig med det och for hem till Lugnvik
där jag satt ensam i min mosters lägenhet
och började läsa. Tid och rum slutade att existera
och jag var som hypnotiserad. Av att måsta avbryta
pga att gå på toaletten eller dricka vatten ledde
till en sjuk abstinens även om det bara var frågan
om minuter. På lördag kväll hade jag läst ut andra
boken. Jag har aldrig läst så mycket på så kort tid
förr. Inte för att det gör mig någonting. Nu har jag
en sjuk längtan efter den sista boken och det
plågar mig att jag inte har den. Och varje gång jag
tänker på dom andra böckerna jag nu läst får
jag ont i hjärtat av tanken på hur bra dom är.
Jag skojjar inte. Jag grips av lusten att stänga in mig
ensam i ett rum med bara boken i mina händer och
ljudet av ljuv piano musik i mina öron.

Jag har blivit lite av en ensamvarg pga detta. Jag blir
mer och mer irriterad av ljud omkring mig. Jag har
tillochmed börjat stänga av tv:n om kvällarna bara för
att stirra ut i rummet med bara mina tankar och
låg mjuk musik igång. Vilket är väldigt olikt mig.
Jag har ända sen jag var liten somnat till tv:n med
timern igång. Jag har också börjat snäsa och uppfört
mig dumt åt bland folk. Näst intill folkskygg känner
jag mig. Kan bero på röksuget och längtan efter fast
föda. Jag har lyckats dräpa 3,5 kg på en vecka nu.
Och jag tänker inte ge upp. Jag tror att det enda
som kan lugna mig är ensamheten och böckerna.

Bara av att sitta här och skriva får mig att längta
efter det. Det är faktiskt lite skrämmande, men
varför skulle jag göra någonting åt det?
Jag tycker ju om det. Jag älskar det. Känslan.

Förlåt mig. Det här måste vara sjukt ointressant för
någon annan att läsa. Men nu vet ni iaf anledningen
till min långa frånvaro från bloggen och datorn
överhuvudtaget. Så vilken är den absolut mest
fantastiska/underbara/gripande bok du har läst?
Leave a comment below.

Kvällens örongodis:
Yiruma - River Flows In You

- Look after my heart, I've left it with you.
Thank you, Stephenie Meyer, now I'll never find a man.

3 kommentarer:

Sofie Rahmqvist sa...

Böckerna är helt underbara! Jag satt och sträckläste mina också. Dagarna bara rann iväg, man hittade en eget rum i huvudet där man kunde gömma sej.. Typ. Like like!

zoo-bie sa...

Wow, ngn är fast! *w* Jag kände samma sak då jag läste Twilight, kunde inte lägga ifrån mig den. Sen, då jag hade läst ut den, fick jag lite distans, men just där och då var det det bästa jag läst, och det om ngt är väl bevis på att det är en bra bok.
Den mest gripande boken jag har läst är nog Mannen som älskade Yngve. För att vara helt ärlig är den ganska seg, men jag tror aldrig att något har fått mig att gråta så mycket. Det var fanimej det vackraste jag någonsin läst.

Cruxus sa...

Hm, kanske ska ta och kolla in den då.