Då denna utgåvan av Nintendo 3DS kommer ut i samband med min fina lön och behovet av ett nytt DS då mitt nuvarande är ganska sletet säger ju sig självt. Det är bara meningen att jag ska ha det i min ägo helt enkelt. Men efter det blir det faktiskt till att snåla. Måste lägga undan några slantar inför en planerad resa till Paris i vår. Dock är det inte bara positivt jag har att komma med som vanligt. Då det väl rullat på med jobb nu för tiden räknar jag med att det snart kommer att vända igen då en gammal veteran återkommit och en nära vän fått en 50% tjänst på min avdelning. Ser detta som ännu en spark i arslet till att göra något vettigt med mitt liv. Gäller att ligga i nu så jag hittar mig något fast och på så vis ha råd med en 2:a. Vet inte om jag kommer att stå ut med att flytta tillbaka till min lilla 1:a nu när jag är van vid något större. Nåväl, man får väl se hur allt artar sig helt enkelt. Kommer iaf vänta med spänning på denna fina present jag tänker unna mig.

Inte nog med det så släpps ju Skyrim imorgon också. Det är det ett himla liv om såklart men jag är inte den som kommer köpa det så fort jag får chansen. Tvivlar inte en sekund på att det är ett fantastiskt spel men jag har så himla mycket på min prioriteringslista nu att det faktiskt får vänta. Och när jag kikade runt på diverse Skyrim klipp idag stötte jag på denna trailer. TERA online. Ett MMORPG jag aldrig hört talas om förr och har ingen aning om hur mycket det kommer att tillfredsställa med så mycket competition runtom det. Men jag fastnade och tycker det ser ut att kunna ha potential. Det gör mig besviken att det endast släpps till PC då jag har en stationär dator från när Jesus gick på jorden. Men jag kommer garanterat att prova detta i framtiden, absolut.

Kvällens örongodis:

The Stereoscopic Orchestra - Full Metal Alchemist - Kessenai Tsumi

Som det säkert framgått tidigare vet ju dom flesta som känner mig om att jag avgudar Studio Ghiblis filmer. Samlingen blev faktiskt komplett förra veckan, av de som finns att köpa då såklart. Men det jag vill komma fram till är att ett nytt PS3-spel är på väg vid namn Ni No Kuni och det är inga mindre än Studio Ghibli och Level-5 som gjort ett samarbete och lyckats med detta. I trailern känner man av stämningen i sann Miyazaki-anda direkt och såklart är det Joe Hisaishi som står för musiken. Av vad jag lyckats sniffa fram så ska det släppas någon gång under första kvartalet 2012, så man får väl tålmodigt vänta.

Spelet handlar om en 13-årig liten pojke vid namn Oliver (vilket bara det är asgulligt då min lillebror på 2 år bär samma namn, hoho) vars mamma plötsligt dör. Då visar sig en docka i pojkens ägo vara en älva av något slag som ger Oliver en magisk bok som tillåter honom att färdas till en parallell verklighet vid namn Ninokuni med målet att återuppliva sin mamma.

Jag vet inte hur det är med er men jag är aspepp på detta och kommer antagligen sitta instängd tills att spelet är varvat, haha. När jag kikade runt på lite trailers såg jag även att det redan finns ett Ni No Kuni till Nintendo DS, men bara i Japan då såklart. Kommer det ut här är då jag iaf inte sen att köpa det heller.

Dagens örongodis:

Joe Hisaishi - Princess Mononoke Theme Song

Jag kom över dom mest sjuka bilder när jag surfade runt på Deviantart som jag bara var tvungen att dela med mig av. Hahaha, jag måste säga att jag vart lite chockad och kommer nog aldrig se Disneyhjältarna på samma sätt hädanefter. Varför är paketen så himla överdrivna?! Då har jag inte ens lagt upp dom värsta, haha.. Hjälp. Men jag måste samtidigt erkänna att jag blir en gnutta fascinerad på samma gång! Inte av paketen deras då utan helheten. Vem kommer på en sådan idé? Kommer garanterat få mardrömmar dock!!!

Dagens örongodis:

The Runaways - Cherry Bomb

Har äntligen läst ut Stephenie Meyers Genom Dina Ögon idag, eller The Host som den heter på engelska då jag inte hade något viktigare för mig. Har lagt boken på hyllan flera gånger även när jag fastnat i den. Finner inte ro och tid att sjunka in i böcker längre. Men till slut dräpte jag den iaf. Början var fruktansvärt långsam och tråkig och jag var skeptisk ända in på 50+ sidorna. Men boken fick sig till slut en vändning och får faktiskt godkänt ändå. Inte lika fängslande som bästsäljarna hennes förstås, men fin och gripande på sitt eget sätt. Den är att rekommendera iaf, även om den var rörig till och från. Fin bok.




Nya frippan till höger, och gamla till vänstar (minus dreadsen). Saknar mitt långa hår, kan inte skiten växa ut någon gång. Blä! Snart är en stillsam helg hemma hos farsgubben slut och en hel veckas jobb med andraklassare väntar. Ska bli otroligt skönt och jobbigt på samma gång. Men pengar är alltid pengar och det är alltid skönt att ha något att göra om dagarna. Har massa beslutsångest snurrandes i skallen på mig också, så då är det bara ännu skönare att få tankarna på annat om dagarna. Det känns som jag har så himla mycket att ta itu med men samtidigt vet jag inte hur och när. Men det där löser sig ju alltid antar jag. Nu blir det en mysig film innan det är dags att slänga in handduken. Ciao!








Kvällens örongodis:
The Chemical brothers - The Devil is In The Details

Jag skriver väldigt sällan här nu mera. Men ska försöka ta tag i det någon gång. Gadden blev bra och jag är jättenöjd. Den blev aningen större än jag hade tänkt mig men det är absolut inget negativt. Nu är det väl bara till att spara ihop till nästa, speciellt när jag ser ut att kunna ha råd med det framöver. Har fått jobba riktigt mycket nu och det känns helt underbart. Man mår så mycket bättre psykiskt om man gör någon nytta om dagarna. Så jag hoppas det håller i sig såhär. Har även klippt av mig alla dreadsen, färgat håret och skaffat sidecut. Ser ut lite som en pojke men det får jag stå ut med. Ju fortare jag är korthårig ju fortare får jag mitt långa hår tillbaka, det är min tankegång.

Nu sitter man och sippar kaffe och nöter spelsoundtracks såhär någon timma innan jobbdags. Mysigt, indeed! Det enda negativa med allt jobbande är att man inte längre orkar göra något när man är ledig. Tog mig iaf in till stan för att dra ett parti Schack med Jos igår. Annars består min vardag mest av jobb, Dragon Age och sömn. Inte för att jag klagar, men känner mig ganska tråkig. I helgen har jag iaf bestämt mig för att inte sitta hemma på ändan hur trött jag än är.

Finns inte mycket mer att säga för tillfället, men som sagt, ska skärpa mig med bloggandet och få med både min vardag och en del recensioner på böcker och spel. Until then!

Dagens örongodis:

Jamie Lidell - Compass

Mycket kommer att hända den kommande veckan. För det första visar det sig om jag får jobb eller inte, för det andra ska jag gadda min egen skiss av Tidus halsband från FFX mellan skulderbladen, och för det tredje ska jag klippa mig. Har redan klippt av alla mina dreads och färgat håret, men det ska fixas till av professionella så man kan visa sig ute utan mössa i framtiden förhoppningsvis. Har suttit och pillat i photoshop ett tag för att se ungefär hur gadden kommer att bli som jag har tänkt den. Och trots att det inte är så snyggt gjort så får man sig ju ett humm iaf. Och det ser ut precis som jag tänkt mig. Kan knappt bärga mig. Har velat göra den så länge nu.

Sen det här med håret. Hade en sjuk ångest när jag klippte av mig skiten då jag verkligen hatar kort hår och avgudar långt. Men jag fick tänka på det viset att ju fortare det blir kort ju fortare blir det långt igen. Ångrar inte alls att jag hade dreads i ett år, tvärtom. Är glad att jag provade på det. Men jag var missnöjd med längden och hade inte tålamod att låta det växa och ständigt fixa till dom då det gjorde så förbaskat svinont.


Har även pillat på min nästa tatuering och placeringen där jag vill ha den. Vart nöjd av den bilden med och ska genast spara till den när jag gjort den mellan skulderbladen först. Har många projekt på gång märker jag, samtidigt som sluta rökandet och körkortet står på schemat. Men allt går ju med vilja, våld och vaselin. Nu ska jag promenera bort till bror min. Adios.









Kvällens örongodis:
Mustard Pimp - Oh La La Satan

Att sluta röka går förvånansvärt bra. Hade inget sug på hela gårdagen och idag är det inte heller så farligt. Jag hoppas det flyter på såhär, vore helt fantastiskt isf. Bara jag kan hålla mig i någon månad nu så blir det gratis körkort sen. Fint det! Hoppas på en massa jobb nästa vecka så man kan fördriva tiden om dagarna samt tjäna lite pengar. Idag står promenix, middag på Eastern Palace och Amnesia på schemat. Känns som en helt okej söndag faktiskt.

Drömde nostalgiska, sorgliga saker inatt. Vaknade med ånger och skam samt längtan. Jag är en förvirrad själ jag som borde hållas inlåst för allas bästa, haha. Sånt är livet. Man får göra det bästa av det! Nu blir det till att traska ut i det melankoliska vädret med Radical Face i lurarna. Until we meet again! Chu!







Dagens örongodis:
Pendulum - Set Me On Fire

Det här med bloggandet har inte direkt legat i fokus den senaste tiden. Varken lusten eller orken har funnits. Det är mycket nu, hela mitt liv är ganska så uppochner för tillfället. Jag försöker intala mig själv att allting håller på att ordna upp sig nu, men går ändå runt halvt som en zombie hela dagarna. Jag får inte jobba särskilt mycket alls på skolorna och jobbsökandet i övrigt går ännu sämre. På torsdag ska man sluta röka också, kommer gå runt som en gammal klimakteriekossa och vara jobbig hela dagarna. Men det är det värt i slutändan förstås. Bor nu mera i Lugnvik också, dock bara ett år så bara där känner man sig ännu mer stressad över att hitta ett jobb så man sitter säkert senare. Jag är trött på att leva som en soffpotatis. Men det känns som att det samtidigt inte spelar någon roll längre. Allt går bara ont. På återseende.







Kvällens örongodis:
Radical Face - Wrapped In Piano Strings

Så var man inte student längre. Valde att hoppa av skolan då jag uppenbarligen inte har självdisciplinen som krävs för distans. Har bestämt mig för att fokusera helt på jobb framöver. Och samtidigt körkort. Ska vara hundvakt nu i två veckor och man märker verkligen vad låst man är utan bil här ute i skogen. Det får fan vara nog med laterierna nu känner jag. Är fokuserad på att hitta större lägenhet också. Man börjar känna sig kvävd i en liten trång etta med en katt efter ett och ett halvt år. Så det är mitt mål just nu. Både Emmaboda och Yran prioriteras bort då jag får mindre pengar nu, plus att jag behöver nya glasögon innan jag blir galen. Känns något viktigare än fylla och fight faktiskt.

Mycket har ändrats på kort tid också. Jag har fått upp ögonen mer för något jag blundat inför en längre tid. Och det har fått mig att inse hur bra jag kunde haft det. Kaos i hjärtat är ingen bra grej, insåg inte hur mycket det tärde på mig i längden. Både fysiskt och psykiskt. Det känns sorgligt på ett sätt, men allt det bra väger upp den här gången och jag är nöjd nu. Det känns så jävla bra. Tack fina du för att du fick mig att förstå.







Nattens örongodis:
Son Lux - Break

Ja, nu är man hemma igen med solbränna, whiskeyröst och ett jävla dåligt humör. Har faktiskt varit hemma sedan i lördags, trots att festivalen höll på till söndag. Vi kom fram till Borlänge på eftermiddagen och möttes av kaos. 30 min gångavstånd från parkeringen, kö i cirkus 20 min till armbanden, kö i cirkus 4 tim till campingområdet. Klockan var runt 23 när tälten kom på plats. Då väntade cirkus 1 timmes kö till Langosen. Peppen att festa den kvällen var svår att få igång men kom igång till slut. Dagen efter vaknade man av värmeslag äckligt tidigt, gick och väntade ytterligare 30 min för en jävla Billys-pizza, 158 års kö till vatten vart man än vände sig. 1 timmes kö till badhuset, som faktiskt var den enda kön som kändes värd. Första festivaldagen innebar 30 min kö till bankomaten men annars inte så farliga köer. Men då kunde man knappt röra sig på området istället. 15:30 började Veronica Maggio spela. Det var fullsatt, på festival och hon var inte den enda. Ja, mer i detalj behöver jag väl inte gå in på mer. Halva festivalen var en enda jävla kö. Det var så dåligt organiserat att man mest gick runt och var förbannad. Det var som att dom inte var medvetna om hur många biljetter dom sålt. Och får dom inte ordning på det där kommer det falla som fan nästa år. Ska bli kul att läsa all kritik dom fått alltså. 6 våldtäkter och 1 mordförsök anmälda. Det kändes som att dom förlitade sig på funktionärer (90% inkompetenta idioter som vill få gratis campingband) för mycket istället för på ordentlig personal. tro mig, jag såg det mest förbryllande människorna i funktionärs t-shirts. Jag är så sjukt besviken. Vårt camp var så less lördagmorgon att vi beslutade oss för att åka hem redan då. Det jag är mest bitter över att jag missade den dagen är Beardyman och Kapten Röd. Bob Dylan skiter jag fullständigt i då jag aldrig varit särskilt intresserad och inte tycker det är värt att bli nedtrampad av fulla människor pga en gammal halvdöd gubbe som är värdelös live.

Dom band jag såg dock var fantastiska. Första var Maggio, gött fastän man fick stå längst bak och kika på skärmar. Sen Graveyard, Atmosphere och Organismen. Det bästa under denna kvällen var dock Deadmau5 även om jag inte såg hela spelningen längst fram som jag gärna hade gjort. Dagen efter var det Asta Kask som startade fredagen, främsta anledningen i år man åkte till P&L. Dom var riktigt bra och det var jättekul att se. Tog Jos under armen och skyndade till bolaget där man för övrigt stötte på Henry Bowers på vägen för att hinna få i sig lite alkoholhaltiga drycker. Sedan rusade man in på området igen för att se den bästa spelningen i år hittills iaf. Movits! live var helt fantastiska och jag vart glatt överraskad. Inte nog med det så blev dom gästade av Timbuktu, Promoe och Zakke. Man blev på fantastiskt humör och gjorde sig beredd på Teddybears med skyhöga förväntningar då dom tog en med storm på Yran förra året. Gick därifrån mitt i spelningen lätt besviken och började antasta öltälten istället. Nästa band som väntade var The Strokes. 2,3 låtar sen en snabbis mot Maskinen, också fullsatt ända bort till bron, fett ovärt. Kaos, borttappade ägodelar och mer kö tills man var tillbaka i campet igen för att självdö inne i tältet. Vakna och var jävligt less. Så fort Emil vaknade och jag såg hans kaluffs bakom tältet tjöt jag: "VI ÅKER HEM!" Han nickade och klockan 21 var vi tillbaka i Östersund igen. Vi ångrar det verkligen inte.

På det stora hela så var det mesta värda under Peace & Love 2011 Movits! och dom fyra sköningarna jag och Jos lärde känna under två dagar. Det är jävligt lite bra med tanke på allt det dåliga. Hade jag vetat att det skulle bli som det blev hade jag faktiskt aldrig åkt. Det var rent ut sagt förjävligt. Men det är klart, då man hade kul så hade man ju kul... men det var ändå inte värt det. Nästa år kommer Way Out West och andra festivaler stå i fokus. Hoppas Emmboda blir mer värt. Svårt att toppa P&L i att suga så jag är inte särskilt orolig.

Idag blir det städning och plugg, plugg, plugg. Jag kommer att stressa ihjäl mig själv. Men det får man väl ta. Moroten under dagens slut blir tv-spel och film. Allt är skit. Tack och hej.

Dagens örongodis:

Kow Otani - In The Land of Happiness

Städa och stöka hela dagen. Imorgon bär det av till Peace & Love. And this time I'm well prepared! Smockfull resväska till skillnad från förra året, haha. Kommer bli skoj och äntligen känner jag peppen. Sen byts Yran ut mot Emmaboda och Skrillex. Vilken sommar detta kommer bli, trots att Metaltown och Way Out West sket sig. Och det är väl inte det enda som skitit sig. Men det var nog kanske lika bra. Kom mer ont än gott ur det hela ändå. Är det något jag lärt mig så är det att inte bara gå på hopp utan även tillit. Bättre att öppna ögonen för dom som verkligen uppskattar en istället. Nä, nu vart det för djupt och kryptiskt, även för mig. Turn that frown upside down, imorgon gäller det. Men först ska morsans vita lilla pärla hämtas upp i Bräcke ikväll. Kommer bli spännande att se hur resan till Borlänge går med det "vrålåket", haha. Allt går, med vilja, våld... och vilja! Hörs om en vecka om vi inte ses på P&L. Over and out!

Dagens örongodis:

Rolo Tomassi - Kasia

Plugg, hela dagen. På två timmar har jag bara gjort tre uppgifter av sju. Men jag tänker inte ge mig förän alla är klara idag. Och imorgon har jag sju till att plöja igenom. Men men, blir ju skönt sen när man är klar. Min enda ursäkt är lathet och fel prioriteringar. Helgen som var tog hårdare än vanligt då det blev en del kaos i hjärtat. Jag har funderat men som vanligt inte kommit fram till något. Mer än att jag nog är världens största idiot både på gott och ont. Det bästa vore om man bara höll käften och var alla till lags istället. Men det är ju lättare sagt än gjort.

På fredag flyttar Oskar hit. Kommer bli otroligt trevligt! Har redan varit och kikat in hans nybyggda lägenhet då jag tagit hand om nycklarna åt honom. Riktigt fräsch och badrummet var inte alls så fruktansvärt som ryktena gick. Men som jag förstått det ska han söka något billigare när han väl flyttat upp. Förhoppningsvis med gångavstånd till mig. Ja, nä, plugga var det. Sen en sväng på Willys med Penny och efter det ett kafferace. Over and out!

Dagens örongodis:

iSQUARE (Skrillex Remix) - Hey Sexy Lady

Lördag, och med det tillkommer det vanliga. En mest meningslös rutin har det blivit. Jag måste få ordning på min vardag och det är nu. Vitt fram till P&L efter ikväll. Och då ska jag bevisa att jag har den självdisciplinen som krävs. Jobb i veckan, förhoppningsvis mer efter det. Annars måste jag även lägga Way Out West på hyllan. Vilket kanske är lika bra egentligen, jag vet inte.

Smulan är tjock, och det är väl bra. Snart dröjer det väl inte länge innan det ligger små kattyngel i garderoben. Skoj. Jag saknar mitt nördiga jag. Då jag kunde sitta en hel helg framför ps2:an och tycka att det var värt. Jag saknar att njuta av min ensamhet som jag alltid gjorde förut, nu är den näst intill outhärdlig. Jag saknar mina gamla värderingar och jag hatar hur oansvarig och lat jag blivit. Men jag ska få det att vända snart om det så är det sista jag gör. Skål på det!

Dagens örongodis:

Explosions In The Sky - Last Known Surroundings

Jo, Smulan älskar visst mig, även om hon kanske ser lite obekväm ut, så det så! Hon är bara lite kamerablyg, that's all. Har inte skrivit på sjukt länge, jag vet. Men har ju som aldrig något vettigt att komma med. Stockholmsresan var sjukt kul och jag skulle göra om allt igen utan att ändra på någonting om jag kunde. Dock är jag fortfarande less över att det inte blir något Metaltown. Men kan ju som inte trolla. Är färdig med min första kurs sen jag började plugga också. Vart bara ett G i Naturkunskap A, men jag är nöjd ändå eftersom jag inte presterade särskilt bra och får skylla mig själv. Ja, det var väl allt tror jag. Allt annat som skett intresserar nog ingen annan än mig så lika bra att lämna det utanför. Just nu sitter jag i min mörka men nystädade lägenhet och har nyss tagit en paus i mitt Skins-maraton. Säsong tre ska alldeles strax till att dräpas. Sjukligt bra serie som alla borde se. Imorgon blir det ännu en slapp dag med lite häng tillsammans med Diana, och onsdagen blir väl antagligen livad då alla tar studenten. Nu har jag nog slut på oviktig information om min tråkiga vardag, men det lär väl komma mer framöver då alla festivaler och shit är ur världen. Då ska jag försöka vara mer aktiv, lovar. Jag mår ju iaf bra, och det är ju.. bra? Nu, Skins, sen kudden. Tack och gonatt!

Nattens örongodis:

Low - Point of Disgust

Kanske borde ha meddelat tidigare att den försvunna Smulan har återvänt, dagen efter jag beklagade mig här i bloggen. Som jag sa då så trodde jag ju inte det skulle kunna gå värre. Och det gjorde det inte heller, tack och lov. Jag har aldrig varit med om en finare känsla än då. Dock har jag mycket i skallen fortfarande och det känns som om jag är på väg att tappa greppet lite. Plugget är nog den bidragande faktorn just nu. Så imorgon har jag bestämt mig för att ägna dagen helt åt skoljobb. Det tragiska är att det skulle bli runt 20 grader varmt och solsken. Awesome. Men jag får skylla mig själv. Drar till sthlm på onsdag också, känns lite gruvsamt då jag egentligen velat lägga pengar på annat. Men eftersom det ser mörkt ut på Metaltown-fronten för min del så är det väl bara att passa på då det ändå händer någonting. Usch, kommer aldrig förlåta mig själv för att jag missar Soad. Helvete. Men man kan inte alltid segra!

Dagens örongodis:

Mogwai - I Know You Are But What Am I?

En vecka och två dagar har det gått sedan Smulan försvann och jag har nu tappat hoppet. Vet inte om det är bra eller dåligt men jag törs inte hoppas ifall jag kommer bli besviken. Det är så jobbigt att inte veta bara. Så tomt och ensamt i lägenheten. Och inte nog med det så går precis allt i mitt liv neråt just nu. Jag kan inte komma på en enda sak som går bra, och det som borde vara bra leder bara till förvirrande och tärande situationer som lämnar mig ståendes med obesvarade frågor. Det enda lilla positiva är väl att det inte kan bli värre än såhär antar jag. Och jag vet att jag inte borde sitta och whina i bloggen då jag är fullt medveten om hur störigt det är att läsa för andra, men jag vet inte vart annars jag ska få ur mig allt. Nog för att det är en klen tröst att skriva av sig här, men ändå. Det får iallafall tiden att gå lite. Min dygnsrytm har pajjat igen också och jag kan inte somna innan fyra på nätterna trots mina tappra försök. Beror nog en hel del på att det är så varmt i min lägenhet trots avstängt element och öppet fönster. Sjukligt jobbigt.

Jag vet att det alltid blir bättre förr eller senare oavsett hur dåligt man mår, bara man har tålamod. Men då jag faktiskt aldrig mått såhär i hela mitt liv ska det bli spännande att se hur ljuset i tunnelns slut kommer att se ut.







Nattens örongodis:
Laleh - Snö

En del av mig har dött. Och så ensam som jag känt mig idag har jag aldrig tidigare känt mig förut. Det må låta patetiskt men det är sant. Mitt solsken och glädjen i min vardag har varit borta i över två dygn nu. Min älskade misse som jag bott i samma rum med i 10 år är borta och jag vet inte vart. Jag har letat halva natten och hela dagen, sovit högst en timme inatt och jag gruvar mig inför den som ska komma nu. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag var inte beredd på ett liv utan Smulan ännu. Jag kommer på mig själv att be till en gud jag inte tror på för att hon ska komma tillbaka. Och gör hon det inte kommer jag aldrig förlåta mig själv för att ha råkat lämna mitt fönster öppet en gnutta för mycket. Hon var utan halsband med mitt mobilnummer på i en dag, och såklart så är det då hon försvinner. Jag måste vara världens sämsta djurägare, i en stad och allt med trafik och svinerier. Är det detta som kallas karma, och isf vad har jag gjort för att förtjäna det här? Jävla skitliv.







Kvällens örongodis:
Skrillex - Scary Monsters And Nice Sprites

Bästa filmköpet denna månad, helt klart. Det här är nog två utav mina absoluta favoritfilmer. Samlingen börjar bli ganska stor nu och min hylla hemma räcker inte längre till. Framöver får det bli en tripp till IKEA tror jag bestämt. Fast det bästa vore egentligen en större lägenhet känner jag. Börjar blir riktigt less på min lilla, trånga etta. Men vad gör man.

Har pluggat idag också, kunde dock presterat aningen bättre men jag sköt på resten till imorgon. Nu ligger jag nergosad i soffan och skriver av mig lite medan Svärdet I Stenen rullar på i bakrunden. Har gosat sönder min lillebror något otroligt idag också, han måste vara måttligt less på mig just nu, hehe. Sötare unge får man leta efter!

Nä, nu ger jag mig, tråkigaste inlägget på länge alltså. Ciao!

Nattens örongdis:

Faun - Rhiannon