måndag 13 september 2010


Så var det avklarat. Birth By sleep. Vet inte riktigt vad
jag ska tycka. Är imponerad och besviken på samma gång.
Största minus är nog att man måste varva spelet tre gånger
med tre olika karaktärer för att få full story, kan va bra tycker
man kanske men att återbesöka samma miljöer osv kan bli
riktigt tröttsamt i längden. Och jag har ju alltid varit besviken
på att det släpptes till PSP istället för PS3. Det blir helt enkelt
inte samma upplevelse på en så liten skärm. Känslan försvinner.
Men jag är imponerad över att det lagts ner så mycket tid bakom
storyn. Man är ju rätt trött på alla spin-offs osv som görs enbart
för pengarnas skull. Ett minus till är fightingsystemet, kunde dom
gott ha behållit från KH2 då det var som bäst. Det ser ut som jag
mest klagar. Men så är inte fallet, är helnöjd med spelet även om det
inte grep mig så mycket som jag hade velat. 7/10 är nog på sin plats.

Story:

Long before Sora was chosen by his Keyblade, the worlds' safety
lay in the hands of others known as the Keyblade Masters. It is
under one of these, Master Eraqus, that three young people have
been training long and hard to prove that they, too, exhibit the
Mark of Mastery: Terra, Ventus, and Aqua. The three of them
will soon find themselves in the middle of a crisis affecting worlds
far beyond their own-just as another Keyblade Master, Xehanort,
goes mysteriously missing. Three friends, three purposes; one horrible
fate toward which they must unknowingly march..







Dagens örongodis:
Fatty Acid, Sephfire - Eternity ~Memory of Lightwaves~ Under a New Moon

Inga kommentarer: